Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




Thomas Hillman vill veta mer om hur människor lär sig i storskaliga online-samhällen

Nyhet: 2019-11-27

thomas hillmanThomas Hillman är docent och universitetslektor vid avdelningen för lärande, kommunikation och IT. Han är ursprungligen från England men uppväxt i Kanada där han bott i Montreal, Vancouver och sedermera disputerade i pedagogik vid universitetet i Ottawa. Forskningsfokus ligger just nu på hur folk lär sig i storskaliga online-samhällen och digitala plattformar samt AI:s roll i kunskapsprocessen. På fritiden tar han gärna med barnen, tre och sex år gamla, ut i skogen.

Vem är Thomas Hillman?
Jag är docent i pedagogik, inriktad mot it och lärande, och har jobbat de senaste åtta åren på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet. Jag kom dit som postdoc, efter att jag disputerat vid University of Ottawa 2011, och stannade kvar. Jag är från början industri- och interaktionsdesigner vilket har präglat mitt intresse för att förstå hur design och teknologi är relaterat till inlärningsprocesser, och vice versa. Jag är också intresserad av hur förutsättningar för lärande förändras med design och teknologi.

Kan du beskriva din forskning?
Jag håller på att avsluta ett projekt inom citizen science, medborgarforskning, där jag tittar på en grupp med 1,5 miljoner användare som hjälper ett medborgarforskningsprojekt i astronomi och klassificerar bilder på galaxer. Under tiden lär gruppen sig enormt mycket om astronomi, och i vissa fall blir de så kunniga att de själva kan publicera i vetenskapliga tidskrifter, och har så gjort. Det är den typen av rörelse jag är intresserad av just nu, samtidigt som jag vill förstå mer av lärandet i storskaliga online-samhällen.

Varför blev du intresserad av det?
Med min inriktning som designer har jag haft ett intresse för digitala verktyg, men de senaste åren har jag förstått att vi i stället rör oss mot digitala plattformar och då börjat titta på vad som händer när vi är verksamma på dessa plattformar. Skalan blir då enorm och jag måste hantera storskaligheten i min forskning vilket har varit en riktig utmaning. Samtidigt är det intressant att försöka ha ett individperspektiv i dessa stora projekt.

Varför är det viktigt?
Då vi idag pratar om livslångt lärande är dessa plattformar en plats där vi idag hittar just detta, en lång aktivitet av lärande. Men det är ojämnt fördelat och vi vet att de aktiva deltagarna i online-communties utgör ungefär 6-7 procent av totalen. Med andra ord; det är många som attraheras av upplägget, men det är oklart vad övriga procent får ut av det. Jag vill därför förstå varför vissa får ut väldigt mycket av upplägget, medan de flesta andra inte verkar få ut lika mycket.

Man kan lära sig mycket genom att vara delaktig, men det är få som faktiskt är delaktiga genom att publicera inlägg. De flesta bidrar genom läsning, men jag är intresserad av hur design, teknik och sociala förutsättningar påverkar folk att delta eller inte. Hur bygger man dessa plattformar så att förutsättningarna för lärande är bättre för fler människor? Oavsett om det gäller medborgarforskning, att lära sig programmera med stack overflow, (en online community där man kan lära sig att programmera) eller en professionell grupp på Facebook.

Jag har också ett intresse för formellt lärande och kan se att många skolsystem idag har online-kurser. I Ontario, till exempel, har det bestämts att när man slutar gymnasiet måste man ha läst minst en online-kurs. Vad funkar bäst inom fritidslärandet som vi kan ta med in i den formella lärandekontexten? Inom fritidslärande är det okay om mindre än tio procent är delaktiga, men i en formell lärandekontext hade det varit katastrof.

Hur fördelar du din tid mellan forskning och utbildning
Jag har ett par aktiva forskningsprojekt, och två till som startar 2020, bland annat Wallenbergsatsningen på AI samt ett Fortebidrag där vi tittar på villkoren för lärarnas digitala arbete och undersöker de krav som satts på lärare från skolsystemet inom digital teknik. Så jag är sysselsatt med forskning till största delen men jag undervisar också på ett par program.

Vad var det som lockade med att arbeta på ITIT?
Min profil passade bra för att jobba på IT-fakulteten när jag kom till Göteborg, men av en tillfällighet hamnade jag på pedagogen. Och nu är den typen av forskning och undervisning som sker här verkligen i linje med vad jag arbetar med själv.

Drömscenario i termer av jobbet?
Jag skulle vilja leda ett labb, utveckla metoder och undervisa mer praktiskt. Och även ha ett par doktorander och postdoc kopplat till det.


 

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2017-05-02
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?