Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Selfies förstärker gemenskap snarare än att visa på självupptagenhet

Nyhet: 2019-04-04

selfie med mobiltelefonAtt ta selfies med mobiltelefonen på offentliga platser associeras ofta med självupptagenhet och ett ytligt beteende. Men forskning från Göteborgs universitet visar att selfies är en del av ett större fotografiskt sammanhang där de fungerar som visuell kommunikation och en betydelsefull aktivitet i interaktionen tillsammans med andra människor.

alexandra weilenmannI dag uppskattas antalet inlägg med hashtagen #selfie till över 349 miljoner på Instagram, vilket endast är ett av många sociala medier. Företaget Samsung uppskattade 2017 att varje person i genomsnitt kommer att ta 25 000 selfies under sin livstid. Samtidigt finns det många rapporter om hur människor upptagna med att ta selfies orsakar allvarliga skador på sig själva eller människor i sin omgivning.

Begränsad forskning om selfies
Trots att selfies inom loppet av några år har uppstått som ett stort globalt kulturfenomen är forskningen begränsad. De studier som finns fokuserar ofta på psykologiska motiv bakom fenomenet, snarare än att sätta selfien i ett socialt sammanhang. Två forskare vid Göteborgs universitet, Alexandra Weilenmann (bilden) och Thomas Hillman, har därför undersökt vilken betydelse selfien har i kommunikation mellan människor.

– Vi såg att selfies fungerar som ett lekfullt utbyte av visuell information, samtidigt som det är ett sätt att uttrycka sig och kommunicera med andra. Foton som snabbt delas genom sociala medier, exempelvis Snapchat, frammanar en känsla av att vara tillsammans och förstärker gemensamma känslor och upplevelser över tid och rum. Man kan sitta på vitt skilda platser och ändå skapa en känsla av närhet genom att utbyta selfies, säger Alexandra Weilenmann, professor och en av författarna bakom studien.

För att förstå selfies på djupet var forskarna intresserade av att fånga naturligt förekommande selfie-fotograferande, och inte konstruera särskilda situationer eller bjuda in deltagare till arrangerade studier. I stället har de observerat användare av mobiltelefoner och kameror på olika platser främst i Sverige men även runt om i världen.

– Vi följde och betraktade människor på platser som lämpar sig väl för fotografering och selfies, bland annat caféer, djurparker och andra turistattraktioner, säger Alexandra Weilenmann.

Selfies inte en isolerad händelse
Forskarna menar att tidigare forskning har lyft selfien ur sitt sammanhang och reducerat företeelsen till ett online-fenomen. Selfies har setts som en enskild produkt, ofta förknippad med ungdomar, snarare än en aktivitet som är en del av ett större fotografiskt sammanhang för människor i alla åldrar.

– Vi såg att besökarna nyttjade olika sorters redskap, både digitalkameror, smartphones och selfiepinnar när de hamnade i bildmässiga situationer framför sevärdheter och utkiksplatser. Användarna tog därefter vanliga selfies och gruppfoton med mobilen, sedan kunde de byta redskap och ta andra sorters foton i olika konstellationer med varandra och saker i miljön. Selfie-fotograferande är med andra ord inbäddat tillsammans med andra fotografiska aktiviteter och den slutliga bilden som hamnar på sociala medier ska inte betraktas som en isolerad händelse, säger Alexandra Weilenmann.

Kontakt:
Alexandra Weilenmann, professor i interaktionsdesign, telefon: 070–303 2953, e-post: alexandra.weilenmann@ait.gu.se
Studien Selfies in the wild: Studying selfie photography as a local practice är publicerad i Mobile Media & Communication.

 

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2017-05-02
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?