Arbetsplatsbaserat lärande och öppna digitala lärmiljöer där akademi, näringsliv, organisationer och studenter samarbetar kan vara effektiva sätt att öka kompetensen inom livsmedelskvalitet och djurvälfärd. Det visar en avhandling som har studerat två framgångsrika projekt.
I sin avhandling har Anne Algers studerat hur nya pedagogiska angreppssätt har använts inom två projekt för att öka kunskapen om livsmedelskvalitet och djurvälfärd: ett projekt där verksamhetsförlagd utbildning har använts inom livsmedelsindustrin, och ett globalt projekt där öppna digitala lärmiljöer har använts för utbildning inom livsmedel och djurvälfärd. Verksamhetsförlagd utbildning och öppna lärmiljöer är två pedagogiska metoder som ofta involverar flera aktörer och därmed medför andra krav och utmaningar än traditionell akademisk utbildning.
– När utbildning bedrivs på arbetsplatser krävs det att samarbetet mellan högskolor och arbetsgivare fungerar. Öppna digitala lärmiljöer kännetecknas av ett kollektivt skapande och delande av kunskap. Det kan handla om till exempel kursmaterial som ligger på nätet och kan nås av många människor samtidigt, så kallade OER (open educational resources). Det öppnar upp för samverkan mellan föreläsare från olika universitet och ställer krav på hur både lärare och studenter förhåller sig till varandra och till exempel källkritik. Det väcker också frågor och vem som bestämmer vad som är kunskap, säger Anne Algers.
Genom enkäter, intervjuer och analyser av videofilmade möten med föreläsare, studenter och företrädare för företag och organisationer har Anne Algers kartlagt hur de olika aktörerna som varit involverade i de studerade projekten upplevt att undervisningen har fungerat. Studien visar bland annat att lärare i högre utbildning anser att öppna lärmiljöer ger möjlighet att utnyttja olika kompetenser och leder till en mer forskningsbaserad undervisning.
– Både studenter och lärare betonar dessutom betydelsen av att studenterna inte bara är konsumenter av kunskap men också kan vara producenter av kunskap. Att öppna gränserna till akademien kan bidra till att demokratisera den högre utbildningen och omsätta teoretisk kunskap i praktiska tillämpningar och därmed bidra till samhällsutvecklingen, säger Anne Algers.
Enligt Anne Algers studie kan verksamhetsbaserat lärande och öppna lärmiljöer utmana lärarnas auktoritet, samtidigt som avsaknad av strategier för hur undervisningen ska bedrivas kan skapa problem.
– Bägge modellerna kräver också institutionella investeringar och motiverade lärare. Båda lärmiljöerna ställer också krav på att aktörerna – studenter, lärare, företag och högskolor – är villiga att förhandla i och med att det kan uppstå motsättningar, säger Anne Algers.
Studien pekar på att inkluderande aktiviteter och kvalitetsgranskning kan vara två sätt att förbättra metoderna.
– I verksamhetsbaserat lärande kan det göras genom tidiga förhandlingar mellan industri, akademi och student, och för öppna digitala lärresurser skulle en kombinationen av peer review-system och kollektiva metoder för granskning av källor och material vara möjliga vägar att öka kvaliteten, säger Anne Algers.
Anne Algers
tel: 070-6726581
e-post: Anne.Algers@slu.se
Avhandling: http://hdl.handle.net/2077/40580