Javaprogrammering för syriska flyktingar

Syrisk student i flyktinglägret Zaatari får hjälp av sin lärare. Foto: Jamiya                                                                                                                                                                                 

Lärare vid institutionen för tillämpad IT har tagit fram en kurs i Javaprogrammering som under hösten gavs för syriska flyktingar i Jordanien. I januari examinerades studenterna och nu ska pilotprojektet som skett i samarbete med hjälporganisationen Jamiya utvärderas.

Sedan våren 2016 har Göteborgs universitet (GU) på initiativ av prorektor Helena Lindholm samarbetat med Jamiya. Anledningen är att GU tidigt svarade på frågan från organisationen om hjälp att bidra med högre utbildning för syriska flyktingar i Jordanien. Personal från institutionen för tillämpad IT kopplades in där lärarna Henrik Sandklef och Rikard Fröberg fick göra ett omfattande arbete i att omförpacka en existerande 7,5 poängs kurs i programmering till att fungera i ett nytt sammanhang.

Nu ska projektet utvärderas och Jamiyas grundare och ansvarig, Ben Webster (bilden), är i Göteborg för möten. Nyss hitkommen från en rekognoseringsresa i Libanon planerar han för en fortsättning av programmeringskursen och hoppas på fler samarbeten med GU.

- För ett år sedan satt vi på Jamiyas kontor i London med en idé men inte så mycket mer, och nu sitter vi här och utvärderar den första kursen. Vi kontaktade många universitet men GU var de första som verkligen trodde på oss. Det har gått mycket snabbt sedan GU visat vägen, konstaterar Ben.

Översätta kurslitteratur till arabiska
Kurserna i Javaprogrammering gavs på olika platser för syriska flyktingar i Jordanien. Dels i flyktinglägret Zaatari, dels på ett lärcentrum i Amman. Lokala handledare stöttade studenterna på plats i att använda de undervisningsresurser som anpassats för distansundervisning samt att syriska akademiker i exil översatte kurslitteratur till arabiska, rekryterade studenter och hjälpte till att organisera det praktiska genomförandet av kursen.

- Den stora utmaningen med att genomföra kursen var kontexten och logistiken. Vi fick helt tänka helt nytt kring vad en universitetskurs är och anpassa den efter situationen och inte tvärt om. Zaatari är ett stort flyktingläger på gränsen till Syrien som utvecklats till en stad med över 90 000 personer. Det är kan vara trångt och högljutt och inte på något sätt en idealisk plats att bedriva högre studier på. Samtidigt är elförsörjningen bristfällig och därmed även tillgången till internet. I Amman, däremot, hade många som tog kursen lång resväg till lärcentrat, trafiken kan vara minst sagt utmanande, samtidigt som många har ett extrajobb vid sidan av. Tiden blir en bristvara även där, säger Ben.

Stort intresse för IT-frågor bland syrier
Responsen efter kursen lät dock inte vänta på sig. Många studenter uttryckte sin tacksamhet över att få plugga en ”riktig” och krävande universitetskurs, och inte en kurs framtagen av en hjälporganisation som ofta är fallet i liknande situationer.

Ben Webster konstaterar att det finns många fördelar med en universitetskurs. Kraven på studenterna ökar och ger en intellektuell utmaning såväl som en psykosocial vinst.

- Tidigt i idéfasen för projektet gjorde vi en undersökning på webben där det framkom att IT och programmering stod högt i kurs bland syriska flyktingar. Dels för att många har Androidtelefoner som bygger på Java, och dels för att den sortens kurser ökar möjligheten att få jobb i framtiden, helt enkelt att bli anställningsbar.

Riskerna, eller utmaningarna som Ben väljer att kalla dem, finns givetvis där också.

- Vi måste skapa kapaciteten för sådana här projekt lokalt och tänka framåt så vi inte blir beroende GU eller andra lärosäten i framtiden. Sedan har vi försökt vara väldigt tydliga med att detta är endast en kurs, och inte en hel utbildning, vi ger. Studenterna kommer inte gå härifrån fullärda med en kandidatexamen i bagaget.

Nu planeras en fortsättning av kursen där studenterna ska använda programmeringskunskaperna i riktiga projekt, precis som i arbetslivet. Parallellt undersöker Jamiya hur projektet kan skalas upp och tittar på möjligheten att hitta adekvata redskap som fungerar i den speciella miljön.
- Vi funderar på att ta fram en mobilapp varigenom undervisningen kan ske. Det är få som har laptops men alla har mobiltelefoner och då kan man plugga vart man än befinner sig. Återigen, vi måste tänka om kring kontext och logistisk, det är nyckeln när man tar en redan existerande kurs och förpackar om den för en ny miljö.

FAKTA:
Kursen Programming in Java (motsv. 7,5 poäng) löpte mellan september 2016 och januari 2017. Jonas Landgren som koordinerat institutionen för tillämpad IT:s medverkan var på plats vid den avslutande skriftliga tentamen i Amman 11–12 januari.

På lärcentrat i Amman examinerades nio (varav sju kvinnor) studenter. I flyktinglägret Zaatari examinerades tolv (varav en kvinna) studenter. Sammanlagt registrerades 30 studenter vid kursstart.

Jamiya är en internationell hjälporganisation med säte i London som arbetar med att bidra med utbildningsmöjligheter för asylsökande och flyktingar i konfliktmiljöer. I Jordanien samarbetar organisationen med Jesuit Refugee Services (Amman) och Norwegian Refugee Council (Zaatari).

Java är ett programmeringsspråk som används för att skapa olika sorters datorprogram.

Följande personer från institutionen för tillämpad IT medverkat i olika utsträckning i pilotprojektet med Jamiya:
Aida Hadzic
Rikard Fröberg
Jonas Landgren
Henrik Sandklef