Marco Fratarcangeli bryter ny mark inom digital animering
Nyligen mottog Marco Fratarcangeli vid avdelningen för interaktionsdesign ett forskningsbidrag på 2,5 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för sin forskning inom digital animering, där han har tagit fram en egen teknik.
Målet med Marcos forskning är att göra realistiska animeringar av så kallade interaktiva deformerbara kroppar. Det kan vara till exempel kläder, karossen till en bil eller videospel.
– Trots den vetenskapliga utvecklingen är det i dag inte möjligt att simulera enkla, vardagliga aktiviteter som till exempel att vika en virtuell filt i realtid.
Tidskrävande animeringar ett problem
Marco berättar att det finns ett stort intresse bland designers att göra animeringar i stället för att bygga prototyper eftersom det är mycket billigare. Men det finns ett problem med att animeringar trots allt kan ta mycket lång tid att åstadkomma.
– En animering som är en minut lång kan ha blivit processad av datorer i flera timmar, ibland flera dagar. Min utmaning är att göra animeringarna betydligt snabbare.
Marco demonstrerar två animationer på sin datorskärm.
– Det här är samma animation, den första är gjord med konventionell dataanimeringsteknik och den andra med min egen teknik. Samma animation, bara att den andra är tio gånger snabbare.
Vill skapa system med precision
I dag är den här sortens system inte tillräckligt precisa. Problemet med precision blir extra tydligt när man till exempel ska visa en person som promenerar då det inte går att göra strukturen i personens leder mjuka och flexibla, vilket resulterar i att strukturen runt till exempel ett knä kollapsar med rörelsen och animeringen ser onaturlig ut. Det problemet har Marco löst.
– Jag använder matematik och fysik som pensel och färg och datorn som målarduk. Det krävs mycket kreativitet och fantasi för att göra sådana här saker, säger han.
Marcos forskning har många tillämpningsområden, inte minst inom kirurgi och simuleringar för medicinstudenter. Han vill göra det möjligt att visa interaktionen mellan en kirurgs händer i virtuell verklighet och även göra det möjligt för kirurger att känna det faktiska motståndet i vävnaden genom en robotarm.
Marco kommer att använda sina forskningsmedel till nya undersökningar, där målet är att uppnå precision och interaktion samtidigt i animeringarna.
– Jag vill framföra mina tack till Vetenskapsrådet, till alla trevliga människor vid Institutionen för tillämpad IT och vid Avdelningen för interaktionsdesign.